Järla IF en pionjärklubb för svensk boxning
Det är säkert inte många av dagens järlaiter som vet att boxning var en av de sporter som togs upp på Järla IF:s program direkt vid föreningens bildande 1914 och att Järla IF alltså var en av vårt lands pionjärklubbar för boxningssporten.
Svenska Boxningsförbundet bildades först 1919 och första SM-tävlingen arrangerades 1920. Då hade Järla haft boxning på programmet i sex år! Och – hör och häpna! – redan 1915 blev en Järla- boxare korad till Sveriges första tungviktsmästare i professionell boxning!
Killen, som då skrev in sitt namn i boxnings historien, hette Emil Kjellberg och var från starten 1914 de boxningsbitna järlagrabbarnas tränare. Han höll den svenska tungviktstiteln från 1915 till 1919, då han efterträddes av Ragnar Holmberg, som i ett par år sparrat Kjellberg på träningspassen ute i Järla.
Direkt från starten den 10 juli 1914 bildade Järla IF en boxningskommitté på fem personer, som fick i uppdrag att se till att det 20-tal unga grabbar, som vid förenings bildandet krävt att boxning skulle tas upp på den ny bildade klubbens program, fick sitt intresse tillgodosett. Emil Kjellberg, som redan då var en välkänd amatörboxare i Stockholm, åtog sig att träna grabbarna.
Under vintern 1914-15, då första världskrigets kanoner mullrade ute i Europa, höll de unga boxarämnena till i ett tomt bostadsrum i en villa i närheten av Finntorpsbacken. Sommaren 1915 flyttade man ut träningen utomhus till föreningens primitiva fotbollsplan i Järla. Där fanns visserligen ingen ring och pengar att uppföra en sådan för saknades. Men grabbarna pucklade ändå på varandra med hjärtans lust och på fotbollsplanen arrangerades den sommaren till och med en som det hette i reklamen – ”stor internationell boxningsmatch” mellan järlagrabben Sven Karlsson och en tysk boxare. Tysken vann men Svenne gjorde en mycket bra match, som lovade gott för framtiden.
Talangfull påläggskalv
Någon framtid blev det emellertid inte. Lokalfrågan var ett olösligt problem och när sedan Kjellberg 1916 lämnade Järla dog boxningen bort. Detta trots att det fanns några verkligt lovande boxarämnen i klubben. John Karlsson ansågs t. ex. av Kjellberg vara en mycket talangfull påläggskalv. Johnne hade ett knockoutnyp i båda nävarna och var dessutom både snabb och stryktålig.
Boxningen lades alltså tillfälligt ner några år. Men redan 1920 var det dags för nystart. Då bildades en regelrätt boxningssektion med egen styrelse. Träningslokal ordnades i f. d. Järla Läderfabriks byggnad. ( Idag bostads hus i Järla Sjö). Lokalen var inte precis lämplig för att utöva boxningssport i. Den hade nämligen stengolv! Till att börja med bedrevs dock boxningsträningen där med liv och lust under sommaren och hösten 1920. Men eftersom flera av boxargrabbarna också var skidåkare, så minskade antalet tränande när vintern kom. Många tränade boxning enbart som motion. Och rephoppning, skuggboxning och slag mot sandsäck och päronboll är onekligen idealiska sysselsättningar för den som vill ”leka fram” bättre kondition.
Träning i Folkets Hus
I början av 1922 lyckades boxningssektionen hyra tränings lokal i Folkets Hus i Ektorp. Där fanns större utrymme och bättre möjligheter att bedriva rationell boxningsträning. Antalet medlemmar ökade också snabbt och efter ihärdig och målmedveten träning under ledning av klubbmedlemmarna Gunnar Yngström och Harry Lundberg beslöt sektionsledningen att anmäla tre boxare till höstens stora nationella juniortävlingar på Cirkus i Stockholm.
Abel Karlsson ställde upp i weltervikt, där han lottades mot en av de bästa landsortsboxarna. Abel gav upp i andra ronden efter att tagit emot många hårda smällar.
Åke ”Topsy” Norrman, mellanviktare, förlorade sin första match på poäng och var därmed utslagen ur turneringen. Gunnar Yngström var också anmäld i mellanvikt men vid invägningen höll han inte vikten och fick inte ställa upp.
Två har överlevt
Det blev alltså inga framgångar. Och vad värre var bakslagen tycktes verka avskräckande på de 15-20 grabbar, som tränade boxning i Järla IF. Antalet deltagare i träningspassen minskade stadigt och när sedan Folkets Hus revs, stod boxarna helt utan lokal. Då beslöt sektionsstyrelsen att ”tillsvidare” lägga ned verksamheten. Det blev aldrig någon comeback… Men två av de gamla boxarna från 1914-22 finns kvar i livet – John Karlsson, 89 år gammal, och Harry Lundberg, 87. De gillar fortfarande att snacka boxning!
KÅGE / 1984
Länk till boxningshistorisk hemsida:
https://mrboxhist.se/nyheter/en-av-de-foersta-boxningsklubbarna-jaerla-if-i-nacka
