Järlagården – ett bevis på ”Järlaandans” kraft.
Texten hämtad från Järla IFs 70-års jubileumsskrift 1984
En historisk tillbakablick
När Järla IF nu passerar 70-årsstrecket i sin tillvaro och föreningens klubbstuga, Järlagården, nästa år firar 40-årsjubileum, är det på sin plats att berätta lite om klubbstugans tillkomst. Den stod färdig att tas i bruk 1945, samma år som andra världskriget tog slut. Men jobbet med stugan hade börjat redan ett par år tidigare.
Det var mitt under storkriget, närmare bestämt 1943, som Sven Cederholm, duktig orienterare i Järla IF och skicklig bergsprängare, satte igång med grundarbetena till det sedan länge efterlängtade klubbhuset. Till hjälp hade Svenne bl. a. Lennart Hagstedt, Olle Mellgren, Lennart Ericson och en del andra klubbkompisar.
Olle Mellgren, som alltjämt helhjärtat ställer upp för Järla IF när hans hjälp behövs, har slitit hårt bland gamla handlingar och protokoll för att sentida järlaiter ska kunna få en bild av hur Järlagården kom till. I den här artikeln, som är byggd på Olles forskningar, får läsarna så att säga följa stugan från grunden och se hur ”järlaandan” övervann alla hinder.
Alla idrottsföreningar vill naturligtvis ha en egen lokal, ett ”hem”, där medlemmarna kan träffas under kamratliga former, snacka idrott och helst också kunna använda som utgångspunkt för träningsrundor och sedan, när träningen är avslutad, kunna duscha av sig svetten.
Sådana lokaler växer inte på träd.
Framsynta och entusiastiska järlaiter letade länge efter en plats, där ett sådant ”hem” skulle kunna skapas. En bit in på 40-talet fann de platsen. Den var belägen i närheten av Erstavik. Stockholms stads friluftsområde låg alldeles intill och bortom detta fanns Erstaviks fideikommiss med sin härliga skogsterräng. Här var ett idealiskt område att uppföra en klubbstuga på. Det var såväl ledare som aktiva idrottsmän i Järla IF eniga om. Man hade ju underbara träningsmarker i omedelbar närhet att tillgå, Järlasjön låg direkt inpå knutarna och terrängen var sådan, att det skulle bli ganska lätt att anlägga en eller flera skidbackar. Frågan var: Hur skulle man kunna få dispositionsrätt till området?
25-årskontrakt 1942
Under 1941 togs första kontakten med markägaren, Fastighets AB Nacka, som ägdes av Stockholms stad, och den 1 juli 1942 skrevs ett kontrakt, som gav Järla IF rätt att under 25 år arrendera det önskade området för uppförande av bl. a. en klubbstuga, skidbackar och en lekplats. En skridskobana skulle också eventuellt anläggas på Järlasjön öster om stora skidbacken. Här skulle med andra ord skapas en stor idrottsanläggning. I september 1942 bildades ”Kommittén för sportanläggningen vid Nacka Kvarn”. Kommitténs ordförande blev Olle Eriksson. Till sekreterare utsågs Olle Mellgren och till kassör Evert Pettersson. I kommittén ingick vidare Gösta Berg, Lennart Ericson, Gunnar Yngström, Gunnar Sundman och Samuel Norrby. En stark kommitté med idel välkända samhällsmedborgare, som alla hade goda kontakter inom såväl den kommunala administrationen som inom tongivande politiska kretsar. Det gav tyngd åt kommittén och underlättade bl. a. dess arbete med att klara finansierings frågorna.
Helhjärtat stöd
Ekonomiskt startade projektet från noll, men redan i slutet av september 1942 disponerade kommittén över 7.000 kronor, sedan medlemmar i Järla IF tecknat bidrag i form av arbetstimmar på 2.500 kronor och kommittémedlemmarna Gösta Berg, Olle Eriksson och Lennart Ericson skänkt 500 kronor vardera. Riksidrottsförbundet hade bidragit med 1.500 kronor, enskilda föreningsmedlemmar hade ställt upp med 750 kronor i kontanter och Järla IF hade satsat 550 kronor i obligationer och kontanter.
Kontakter hade också inletts med industrier och enskilda företagare i Nacka med begäran om ekonomiskt stöd. På den fronten såg allt lovande ut. Såväl de kommunala myndigheterna som de politiska partiernas ledare och de uppvaktade företagsledningarna ställde sig alla mycket förstående till anläggningsprojektet och utlovade sitt helhjärtade stöd. Klart för drabbning, alltså!
Arbetet med stora skidbacken, beräknad för hopplängder på cirka 30 meter, kom igång först. Bo Ericson, ingenjör och själv medlem i Järla IF:s backhoppnings sektion, konstruerade och ritade backen och klubbmedlemmarna gjorde en del av jobbet under professionell ledning. I oktober 1942 godkändes ritningarna på backen av Svenska Skidförbundet och i början av september var stora skidbacken och dess domarläktare färdigbyggda.
Under praktiskt taget hela 1943 ekade Sven Cederholms sprängskott i skogsområdet, där klubbstugan skulle uppföras. Olle Eriksson, Lennart Ericson och Evert Pettersson hade utsetts till arbetsutskott för stugbygget och de hade ett arbetsamt jobb under 1943.
Den 6 februari 1944 visades den nya sportanläggningen för representanter från de kommunala myndigheterna i Nacka, Idrottsstyrelsen, Medborgarhusföreningen, kyrkan och skolorna, totalt ett 60-tal personer.
Pengar strömmar till
En månad senare bildades Förvaltningsorganet Järla Idrottsgård vid ett sammanträde på Nackanäs Värdshus. Till ordförande valdes Olle Eriksson. I styrelsen ingick Gösta Berg som vice ordförande, Olle Mellgren som sekreterare, Hans Regnell som vice sekreterare och Lennart Ericson som kassör. Under de hektiska arbetsåren 1943-44 fortsatte jakten efter pengar i oförminskad takt. Och pengar flöt också in i jämn ström. Kommunen anslog 10.000 kronor i kontanter och beviljade samtidigt ett lån på 15.000 kronor. I augusti 1944 beviljade regeringen i konselj ett anslag på 10.000 kronor och Riksidrottsförbundet bidrog med 2.000 kronor. Totalt kostade hela den nya anläggningen 50.570 kronor. Anslagen och bidragen som kommit in uppgick tillsammans till drygt 52.800 kronor. Så det blev till och med en liten slant över…
Den officiella invigningen av Järlagården ägde rum den. 20 juni 1945. Dessförinnan hade anläggningen presenterats för pressen, som visade ett stort och välvilligt intresse för Järla IF och dess nya, imponerande sportanläggning. I samband med invigningen överlät Järla IF Järlagården till den separata föreningen Föreningen Järla Idrottsgård som ny bildades för detta. Detta var ett krav från dåvarande Nacka Kommun i och med att man lånat ut pengar till uppförandet av Järlagården.
Vad Järlagården betytt för Järla IF och Nacka kommun under de snart 40 år som gått sedan den pampiga invigningen kan inte i ord uttryckas. Men föreningens medlemmar förstår klubbstugans betydelse och de har också under årens lopp villigt och glatt ställt upp, när det behövts ”handtag” för större eller mindre underhållsjobb.
1976 sattes panel på väggar och tak, golvet isolerades och las om med plast matta i herrarnas omklädningsrum. Herrbastun sattes ny panel på väggarna och den gamla vedbastun byttes till elbastuaggregat. Den obligatoriska vedhuggningen på höstarna var ett minne blått. Dusch rummet gjordes större från att varit en dusch till tre duschar. Initiativ till projektet tog Matts Andrée. Huvudsakliga jobbet utfördes av Roland Åhling och Matts Andrée.
Det största renoveringsarbetet hittills genomfördes 1979. Då installerades ny varmvattenberedare, nya oljebrännare, nya elinstallationer, nytt golv i hallen, nya handfat, nya glasrutor och diverse målningsarbeten utfördes. Sen dess har också ny bastu och omklädningsrum för flickorna byggts och storstugan har blivit ommålad och fått ny väv och nya möbler.
Järlagården idag drivs idag (läs 1984) av Föreningen Järla Idrottsgård med Lennart Hagstedt som ordförande, Hans Regnell som sekreterare och Sigvard Gretas som kassör. Ulf Andersson och Matts Andrée sitter också med i styrelsen. Järlagården är mycket flitigt utnyttjad, inte bara av Järla IF och dess olika sektioner utan också av Nacka kommun, som hyr gården för pensionärsgymnastik och hobbykurser. Främst är det emellertid orienteringssektionen som använder sig av gården för sina sopp träningar på tisdagar och också förlägger olika teknikträningar dit andra dagar i veckan.
Medlemmar av Järla IF och Gamla Järla hyr ibland också klubbstugan för privata fester. För städningen av Järlagården svarar i nutiden friidrotts-, skid- och orienterings sektionerna efter ett uppgjort veckoschema. Dessa sektioner satsar också två arbetsdagar var på våren och två på hösten för yttre och inre röjningsarbeten. Underhållet av klubbstugan kräver faktiskt mer arbete än många tror.
Som exempel på hur en arbetsdag kan se ut tar jag den 9 maj i år, jubileumsåret 1984:
Arton järlaiter ställde upp. På arbetsprogrammet stod bl. a. fönsterputsning och skurning av lavarna i bastun. Tyngsta arbetet utfördes utomhus, där 12 ton kross kördes ut och spreds över hela gårdsplanen. Det jobbet kommer att underlätta städningen av grusplanen och förhindra att fint grus följer med besökandes skor in i stugans lokaler. Under året har Anders och Bengt Hall rensat upp vägtrumman, som slammat igen, och kört bort massor med jord och lera. Björn Unnefeldt har jobbat med utbyte av elledningar och Olle Larsson har schaktat för vedboden, där en stödmur gjuts och ett plåttak skall läggas på. Vedboden kan sedan användas även som skyddad lagringsplats för material som skall användas vid arrangemang och försäljningar av julgranar
Honnör för fogdarna
De, som under årens gång lagt ner det mesta jobbet på Järlagården, är naturligtvis stugfogdarna. Kalle Föll var den första fogden. Han efterträddes av Olle Mellgren. Efter Olle kom Alma Otterstål, nuvarande Järla IF-ordförandens mor. Hon skötte fogdejobbet under några år på 50-talet. Sen kom Robert Svensson, som i nästan tre årtionden tillsammans med sin hustru Eva svarade för att klubbstugan och gårdsplanen hölls i gott skick såväl sommar- som vintertid.
Robert lämnade 1981 över fogdejobbet till Lennart Hagstedt, som i år, då Järla IF firar sitt 70-årsjubileum, också är ordförande i Föreningen Järla Idrottsgård. Lennart har, liksom Robert och Eva, lagt ned mycket tålmodigt och kärleksfullt jobb på Järlagården. Det är de och alla andra som frivilligt ställt upp och jobbat på anläggningen
Stugfogdarna är värda ett stort och varmt tack och en jubileumshonnör för!
Med anledning av sitt 70-årsjubileum har Järla IF låtit konstnären Bert Håge Häverö göra en litografi på Järlagården. Konstverket finns i en upplaga på 360 exemplar och kostar 450 kronor styck – med ram (guld eller silver) 675 kronor. Det är det värt!
/K.G. NYBERG med vissa tillägg och justeringar gjorda av Matts Andrée
Ovanstående är hämtat ur Järla IFs 70-års jubileumsskrift 1984
Järlagården idag 2023
Uppdateras…
