Många toppmän i friidrott har gjort Järlas namn känt.
Friidrott eller som det hette för länge sen – allmän idrott stod först på programmet när Järla IF bildades. Alla grabbar var idrottsbitna efter de enorma svenska framgångarna på olympiska spelen i Stockholm 1912 och det var helt naturligt att allmänna idrotten tilldrog sig de unga järlagrabbarnas största intresse.
Det visade sig också att det fanns gott om unga idrottsgrabbar, som kunde göra bra resultat i löpning och längdhopp. De flesta var också mycket mångsidiga. Sven Yngström gjorde bl. a. skapliga resultat på alla banlöpnings- distanser från 100 meter upp till och med 10.000 meter, hoppade 6.59 i längdhopp och nådde redan 1916 bra resultat i tiokamp. Verner Högberg och i synnerhet Henry Pettersson pysslade med praktiskt taget alla grenar och Henry gjorde ett flertal tiokamper i god svenskklass. Nestor Gustavsson var också en fin mångkampare.
- Järbin i toppklass
Men det var först på 20-talet som Järla fick fram en man i högsta nationella klass. Då sprang Gösta Johansson han bytte senare namn till Järbin 100 meter på 11,2 sekunder och hoppade 6.80 i längdhopp, ett resultat i landslagsklass på den tiden! På medel- och långdistanserna var under föreningens första 10-20 år Vicke Lundin, Olle Hellberg, Olle Lundin och Sven Cederholm framgångsrikast och i terränglöpning höll sig Järlalöparna i regel väl framme, bl. a. vann kvartetten Olle ”Nicke” Eriksson, Sven Friberg, Einar Pettersson och Folke Nilsson Alltför-alla- pokalen i Sleipners terräng 1924.
Under hela 30-talet höll Järlas friidrottare god standard, men det skulle dröja ända till början av 50-talet innan klubben fick ett par friidrottare som rörde om ordentligt i svensktoppen i sina grenar. Det var Gösta ”Göcke” Gustavsson i pressen mest känd som ”Järla-Gustavsson” och Valfrid Berglund, som då såg till att Järlas namn fick guldglans i tidningarna och hela landets friidrotts kretsar.
- ”Järla-Gustavsson”
”Göcke” var redan, när han kom till Järla, en habil höjdhoppare med höjder på 1.90-1.95 som ”vardagsmat”. I Järlas färger blev han snabbt medlem i den svenska ”2-metersklubben”. 1952 gjorde han sin första landskamp i blågult mot Norge. Det blev två landskamper till mot Finland och Grekland. Svensk mästare i höjdhopp blev han dock aldrig. Han kom fram under Benke Nilssons guldår och när denne höjdgigant var borta, kom europamästaren Rickard Dahl emellan ”Göcke” och SM-guldet. Det blev dock två SM-silver till ”Järla-Gustavsson” under hans tid i Järla. ”Göckes” bästa tävlingsresultat var 2.05. Han tog dock en gång efter en tävling 2.08 i ett extrahopp.
- Valfrids segersvit
Ännu framgångsrikare var långskubbaren Valfrid Berglund. Han vann individuella SM-guldet i terränglöpning 1954 och tog tillsammans med klubbkompisarna Ingemar Pihl och Conny Rolf lagguldet vid SM-terrängen 1958. Valfrid tog också ett SM-brons på 10.000 meter banlöpning. Han representerade Järla åren 1952-60 och plockade totalt hem ett 20-tal DM-tecken i terränglöpning, 5.000, 10.000 och 25.000 meter. Det blev också ett SM-silver och två SM- brons i terräng.
Åren 1958-62 har med rätta räknats som de allra framgångsrikaste i Järla IF:s friidrottshistoria. Förutom ”Göcke” och Valfrid hade föreningen då uppsjö på goda löpare. Den populära stafettävlingen Älvsjö Runt vann Järla 1958-59 och på SM-stafetten 4×800 meter tog järlalaget brons 1961-62. Då fanns också Calle Ehrman med i bilden som en av landets tio bästa medeldistansare.. Längdhopparen Gustav Schlosser tillhörde då också svensk- eliten. I tresteg hade Järla Jan-Erik Andersson i högsta nationella klass.
Efter en kort kris 1963-65 kom Järlas friidrott starkt igen med ett flertal bra medeldistanslöpare och på dam- sidan gjorde Margareta Nurm och Anneli Skaremo fina insatser på idrottsbanorna. Hur det sett ut under de senaste femton åren kan ni läsa om i artikeln nedan!
KG. NYBERG
”ETT MANUSKRIPT FRÅN HJÄRTAT” OM JARLA IF:s FRIIDROTT IDAG
På Saltsjöbadstävlingarna 1961 ställde tre 17-åriga Järla IF-grabbar, Ulf Andersson, Alf Johansson och Urban Turestad, upp i 800-metersloppet. Det blev tredubbelt på prispallen för Järla den gången.
Man kan nog med fog påstå att det var denna trippelseger som tände de tre 17-åringarnas intresse för friidrott och Järla IF. Framgången gav dem en kick i rätt riktning och idag är alla tre grabbarna fortfarande kvar i nu 70-årsjubilerande Järla IF. Både som aktiva och ledare. Jubileumsåret 1984 sitter Ulf Andersson som ordförande i friidrotts-sektionen, Urban Turestad är sekreterare och Alf Johansson kassör.
I styrelsen för Järla IF:s friidrottssektion sitter i år förutom de i ingressen tre nämnda även Bo Bergman, känd löparprofil i klubben sedan mitten av 60-talet och Peter Lundin, långdistanslöpare av god klass, som bl. a. lagt ned ett enormt arbete i två och ett halvt år på att ta fram en så komplett statistik som möjligt på uppnådda friidrotts-resultat från klubbens start 1914 fram t. o. m. 1980. En ”resultatgrund” värd att bygga vidare på! Ny satsning 1968
Efter fem framgångsrika ir i slutet av 50-talet och början av 60-talet kom ett snabbt bakslag för Jarlas friidrott. Av olika anledningar lämnade de bästa aktiva och de skickligaste instruktörerna klubben under åren 1963-65 och ett par år senare restes till och med förslag om att lägga ned friidrottssektionen och helt sluta med friidrotten. Så illa gick det nu aldrig – lyckligtvis,
Järla IFs friidrott pånyttföddes 1968. Träning utomlands
För att stimulera ungdomarna arrangerades varje år tränings-läger och vi körde också runt med dem till olika UP-tävlingar ute i landet. Grabbarna fick ställa upp på tävlingar i Eksjö, Nässjö, Linköping, Söderhamn och Härnösand och 1971 fick de göra en resa med bil till Tresfjord i Norge, där de framgångsrikt representerade vår klubb på tävlingsbanorna. Hundramilafärden till Tresfjord på krokiga och dåligt underhållna vägar har sedan den dagen blivit en tradition, som vi upprätthållit i ett dussin år. Senaste resan gjordes 1982. Flera Tresfjord-resor ska det bli under 80-talet.
Ett annat initiativ, som friidrottssektionen tog 1973, har också blivit tradition. Nämnda år ordnade sektionen ett träningsläger för åtta aktiva friidrottare i Vålådalen. Sen dess har vi arrangerat träningsläger där varje år.
Vi har också under 70-talet och hittills på 80-talet satsat på träningsläger utomlands, bland annat i Holland (två gånger), Bulgarien och Jugoslavien. Alla dessa träningsläger och tävlingsresor inom och utom landet har i hög grad bidragit till att skapa en härlig klubbanda och ett kamrat-skap, som givit oss alla, aktiva såväl som ledare, många vackra minnen och goda vänner för livet.
- Veteranframgångar
Under senare hälften av 70-talet har intresset för veteran-idrotten ökat bland oss gamla Järlaiter i samband med att förbundet instiftat veteranmästerskap på såväl DM- som SM-nivå. På SM har Bo Bergman blivit svensk veteran-mästare 1980 på 800 meter i årsklass 1940-44 och tagit silvermedalj på 400 meter 1981. Urban Turestad blev 5:a i längdhopp 1983. Själv tog jag brons på 1500 meter samma år.
På DM-tävlingarna för veteraner har Bosse, Urban och jag i år tagit sammanlagt tio medaljer. Själv tog jag guld på 800, 1500 och 10.000 meter, Urban vann DM-titeln i längdhopp och blev tvåa på 100 meter och i spjutkastning samt trea på 200 meter och Bosse tog silvret på 800 meter och blev trea på 400 och 1500 meter.
- Lovande ungdomar
Svårigheterna att rekrytera ungdomar till friidrotten har lättat lite under jubileumsåret 1984 och i våras deltog en hel del nya, lovande ungdomar för Järla IF i Nacka-mästerskapen i friidrott. Femton av dem är födda 1970-71 och bor i centrala Nacka i närheten av Nacka Idrottspark. Det är vår förhoppning att dessa ungdomar skall fortsätta att träna friidrott och så småningom bilda stommen till ett nytt framgångsrikt klubblag i friidrott, som redan till 75-årsjubileet 1989 skall vara kapabelt att återge Järla IF en position bland landets elitklubbar i friidrott.
ULF ANDERSSON
Friidrotts sektionen ombildades till Järla IF Friidrottsklubb 1994 och lades ned som förening 1998./2002 ??